Muskelförstärkning och -vård med elektrisk muskelstimulering, EMS, samt ultraljud.

I våra kroppar finns över 600 separata muskler som utgör merparten av vår kroppsvikt. Musklerna innehåller muskelvävnad, bindväv, blodkärl och nerver. 

Cirka hälften av musklerna är engagerade i vår balans och övriga har andra uppgifter, ibland med sporadiska uppträdanden. Det är viktigt att man därför gör "konstiga" rörelser ibland, typ gymnastik, så att inte dessa muskler glömmer bort sina egentliga uppgifter.

Muskelvävnaden svarar dessutom inte enbart för kroppens rörelser utan också för att nervsystemet skyddas och att varje enskild cell får tillförsel av syre och näring via blodet.

Musklerna svarar också för transporten av lymfa (blodvätska) och intercellulära salter genom kroppen vilket är mycket viktigt för immunförsvarets funktion samt borttransporten av allt som ska rensas undan.

Välvårdade muskler innebär därför en välmående kropp i god kondition.

Försvagade eller skadade muskler skapar dock problem som inte enbart handlar om rörelsehandikapp utan också om andra otillräckligheter, exempelvis försämrad genomblödning och problem som följd av detta.

Av detta skäl rekommenderas muskelvård både via fysisk aktivitet och via hjälpmedel. Ett bra hjälpmedel för muskelvård är den elektriska muskelstimulatorn, EMS-apparaten.

Med denna kan man återställa förlorade muskelfunktioner samt även trimma varje enskild muskel för maximal prestation.

Inom idrotten är det självklart att komplettera fysisk träning med EMS. Man behöver dock inte sträva mot eliten för att använda EMS. Elterapin innebär att samtliga muskler mellan elektroderna tvingas att träna, även de muskler som inte används så ofta.

För att skilja apparater för glatta muskler mot vanliga EMS-apparater kallas de förstnämnda för "elstimulatorer". Vissa av våra apparater har program för båda muskeltyperna (EMP-modellerna samt UROstim 2).

Störst muskelmassa har vi i 20-30 års åldern. Sedan sjunker muskelmassan långsamt till 50 årsåldern, men därefter sjunker muskelmassan snabbt. Vid 70 år har man bara ca 60 % kvar av den ursprungliga muskelmassan. Då uppkommer värkproblemen som är relaterade till krympt muskelmassa - ökat ledtryck, försämrad genomblödning (neuropatier/nervsmärtor/kärlkramper), klämda nerver etc.

Men musklerna har också uppgiften att förbruka fettsyror och socker från blod och depåer. När denna förmåga försämras så uppstår risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes II. Det blir plack i blodkärlen av överskottsfett. Därför är styrketräning viktigare än konditionsträning för hälsan. Kroppen reagerar snabbt på styrketräning och detta gäller alla åldrar, även 90+.

När nervimpulsen når plattan frigörs ett ämne som för signalen vidare in i muskelcellen. Där startar en serie reaktioner. Bland annat frisätts kalcium som påverkar proteintrådarna i muskelcellerna. Kroppen har ett kalciumförråd som går fram och tillbaka i musklerna vid kontraktion och relaxation.

Träningsvärk
Efter hård träning får de flesta träningsvärk. Vi vet dock inte vad denna beror på. Det finns inga nerver inuti musklerna som skulle kunna uppfatta smärta. Kanske beror smärtan på sträckningar i bindväven? Där finns ju smärtnerver.

Åldersförändringar
Den av ålder sjunkande muskelmassan beror på att nervceller dör. En enda nervcell kan vara kopplad till upp till 500 muskelceller. När denna nervcell dör så dör också de kopplade 500 muskelcellerna eftersom de inte längre får några styrsignaler. Det vi gör med styrketräning är att vi ökar massan i de kvarvarande muskelfibrerna, men dessa är då alltmer av typ I. Dvs de snabba fibrerna typ II försvinner efterhand.

Senorna blir mer elastiska med stigande ålder
Även senorna i ursprung och fästen förändras med ökande ålder. Från början är senorna styva vilket innebär att skelettet reagerar snabbt på muskeldragningar. Så småningom blir senorna alltmer elastiska, och skelettreaktionen blir därmed långsammare. Stretching efter träning påskyndar denna utveckling och bör därför undvikas.

Skelettmusklernas roll för blodcirkulationen
Blodflödet genom musklerna tillför syre och näring, tar bort restprodukter samt underlättar metabolismen. Ibland är blodflödet otillräckligt och restprodukter kan stanna kvar. Vid ömhet brukar vi skylla på mjölksyran men senare tids forskning pekar mera på problem med fosfatjoner som boven. Hur som helst - obehag och värk har uppstått på grund av otillräcklig blodgenomströmning. En EMS-apparat sätter fart på både blodflödet och dessutom på lymfdränaget.

Som nämnts ovan bör stretching undvikas om man tränar för bättre idrottsprestationer. En elektrisk muskelstimulator, EMS, är alltid den bästa metoden att spola rent musklerna från restämnen efter en ansträngning - träning eller match.

Venerna har egna muskler (glatta) som pumpar blod samt klaffar som ser till att flödet går åt rätt håll. Men ju längre bort man kommer från hjärtat, ju mer hjälp behöver den glatta muskulaturen av skelettmusklerna. Vid cirkulationsproblem är det därför fötter och underben som först drabbas. Bensår består till 70 procent av dålig pumpeffekt i venerna, dvs dålig hjälp från skelettmuskulaturen. Denna behöver då tränas upp.
En kvadratmillimeter muskelgenomskärning innehåller cirka 100 kapillärer. Vid uppträning av muskulaturen kan kapillärernas antal per kvadratmillimeter ökas till 400. Detta ger dramatiskt förbättrad genomblödning och botar därför neuropatiska problem (värk, domningar etc).

De muskler som drabbas först av åldersförändringar är benmusklerna. Därför är det en god idé att sätta in rejäl muskelstimulering på dessa. Börja nedifrån och gå uppåt. Börja med att placera en elektrod i resp fotvalv och motelektroden på vadmuskel. Detta ger omgående förbättrad cirkulation och styrka i ben och fötter.